torsdag 21 oktober 2010

Senito relictus.

Rör mig inte
Jag är så varm.
Håll dig borta
Men rör vid min arm.
Det hjälper mot klådan
I min barm.
Rör mig inte.
Rör mig.

Han är borta.
Hon är borta.
Jag är borta.
Håll dig borta.

Kom.

En tyst minut
För dom vi har förlorat
En tyst minut
För dom vi aldrig träffat på
Vi glömmer bort
Allt vi förminskat och förstorat
Och vaknar
Ur en dröm om verkligheten

Där somliga går med trasiga skor
Och säg, vad beror det på?
Gud fader som i himmelen bor
Kanske vill ha det så.

Vi går upp och ner och ner och opp
Och grisen gal i granens topp.
Jag kan och vill, jag ska och får
Jag hoppas hoppas att det går.

Med om och men, ett tveksamt ja
Det här ska nog gå jättebra
När Han och Hon och Vi och Dom
Får veta vad det handlar om

Zackarias håll ut
För snart får du kanske pusta ut.

Om allt går bra
Blir som det ska
Om vi kan leva för idag...
Det vore bra.

Rör mig inte
Jag är så varm.
Håll dig borta
Men rör vid min arm.
Det hjälper mot klådan
I min barm.
Så rör mig inte.
Rör mig!

Han är borta
Hon är borta
Jag är borta
Så håll dig borta!

KOM!

En tyst minut
För dom vi har förlorat
En tyst minut 
För dom vi aldrig träffat på
Vi glömmer bort
Allt vi förminskat och förstorat
Och vaknar...
Ur en dröm.

Zackarias du har levt i ett underland
Men nu är det dags att komma hem
Tillbaks till verkligheten.
Det är svårt men det går
I alla fall vad jag förstår...


Tack  Cornelis Vreeswijk och Astrid Lindgren.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar